Till startsidan

Presentation

Startsida

Innehåll

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Obs! De flesta bilder är klickbara

Athoshalvön förknippas sedan gammalt med kvinnoförbud. Enligt en tradition från apostlarnas dagar kom jungfru Maria och aposteln Johannes till den plats där klostret Ivíron långt senare skulle uppföras. Sedan dess får ingen kvinna uppehålla sig på halvön – Jungfru Maria, Guds Moder, den Allheliga, representerar i stället alla kvinnor.

De flesta av de nuvarande 20 klostren på det Heliga Berget tillkom  på 900-talet och århundradena närmast efteråt. Utifrån ser de ut som massiva borgar. Under medeltiden var de ofta utsatta för angrepp från pirater som skadade byggnaderna och rövade bort kyrkornas dyrbarheter. Trots det hyser klostren föremål av oskattbart värde liksom reliker av heliga män och kvinnor. Klostret Xenophontos

Bilden visar klostret Xenophontos, grundat år 998 av den salige Xenophon och ett av de äldsta på Athoshalvön.

Athos kan betraktas som ett andligt kraftcentrum inom den ortodoxa kyrkan. Klostren har i alla tider varit medelpunkten för teologisk forskning och åtskilliga munkar har valts till höga kyrkliga ämbeten. Inte sällan har både patriarker och biskopar dragit sig tillbaka till Athos för att tillbringa återstoden av sitt liv i klostergemenskapen.
För hundra år sedan fanns det 8000 munkar på halvön. På grund av politiska förhållanden i Östeuropa och på Balkanhalvön minskade antalet starkt för att det senaste decenniet visa en påtaglig ökning. 80 procent av munkarna är nu under 50 år och kallelserna fortsätter. De flesta är greker men andelen från andra ortodoxa länder ökar. Ikonrestaurering i Andreasskiten

Ikonrestaurering i Andreassketen. Professionella konservatorer har sin ateljé i kryptan under kyrkan bland gravmonument från den ryska epoken. Ibland sker arbetet ute i det fria.

I alla kloster ser man katter. Deras uppgift är att hålla efter smågnagare. I vissa kloster ser katterna vålmående ut, i andra är de magra och spinkiga.

 

Klostret Simonos Petras grundades sannolikt på 1300-talet. Namnet som påminner om Simon Petrus har inget med aposteln att göra utan anknyter till den Simon som lät bygga klostret på denna klippa.

Den 28 maj 1891 ödelades anläggningen av en förhärjande brand, men tack vare ekonomisk hjälp från Ryssland kunde klostret byggas upp igen.

Samtliga kloster utom sex, har en phiál framför katholikón (huvudkyrkan) med vigvatten som välsignas vid särskilda tillfällen under året, främst på Epiphanía.
Ett parti av det ryska Panteleimonklostret sett uppifrån huvudkyrkan. Klostrets 35 kyrkor och kapell, som för hundra år sedan var i full verksamhet, väntar på att sättas i ordning och användas på nytt.
Det närmare tusen år gamla Dochiariou sträcker sig långt upp från stranden. Som i andra kloster tog munkarna i gångna tider vid piratöverfall sin tillflykt till det höga försvarstornet.
Alla munkar vet att det uppehåller sig män på klosterhalvön utan tillstånd. Dessa tar sig – kanske nattetid - till fots över gränsen och vandrar vidare. De har (utan diamonitirion) ingen möjlighet att övernatta i ett kloster men de kan med övriga pilgrimer slinka in i matsalen. Några hundra meter söder om klostret Dochiariou upptäckte Sven H. Gullman vid stranden vindskydd m m som tydde på att någon hade sin boplats där.
Det ryska Panteleimonklostret fick ett snabbt uppsving under andra hälften av 1800-talet och hade som mest cirka 1.800 munkar. Också här byggs det och gammalt sätts i stånd. Huvuddelen av de 60 munkarna är yngre i likhet med situationen i de grekiska klostren.

Klocktornet från 1893 i det ryska Panteleimonklostret reser sig över ingången till refektoriet. I tornet hänger 33 kyrkklockor, av vilka den största har en omkrets på 2,71 m och väger 13 ton. Bilden visar den övre delen av tornet.

 

Pilgrimer finner sällan vägen till Konstamonitou och namn på övriga besökare förekommer lika sparsamt i gästliggaren. Men välkomnandet är som överallt på det Heliga Berget generöst, även om kyrkan är stängd för heterodoxa.
Klostret Vatopediou grundades i slutet av 900-talet och hör till de äldsta. Byggnadskomplexet är omfattande och rymmer 22 kyrkor och mindre kapell.
Också de kloster som ligger inne på halvön har en hamn med brygga. Denna tillhör det bulgariska klostret Zographou. För hundra år sedan var alla byggnaderna bebodda, nu har tull och polis en expedition i det låga huset t h.
I Dafnís hamn och på varje klosterbrygga ser man denna kartbild över halvön. Där informeras också om att kvinnor är strängeligen förbjudna att beträda marken på Aghion Oros = det Heliga Berget.
Den dubbelhövdade örnen är det Heliga Bergets emblem, hämtat från det byzantinska riket och dynastien Palaiologos.
 

Administrationsbyggnaden i Karyés är säte för den Heliga församlingen, även kallad den Heliga gemenskapen. Det är hit en besökare skall vända sig för att förlänga tiden för uppehållet på det Heliga berget.

 

Protaton-kyrkan i Karyés är något så ovanligt i den ortodoxa världen som en basilika. Den byggdes på 900-talet. I kyrkan finns den undergörande ikonen Axion Esti (=det är värdigt) som f ö tillfälligt fördes till Grekland efter jordbävningarna där för ett par år sedan, som hjälp och för att vördas av de troende.

Det inre av Protaton. Kyrkan har fresker från 1300-talet av Manuel Panselinos, den främste företrädaren för den makedonska skolan i början på 1300-talet.

Denna stig har trampats av åtskilliga tusen munkar och pilgrimer under århundradena på väg från och till Ivíron. Klostret, som numera är helt grekiskt, kallas så, eftersom det grundades av munkar från Iberien, ett äldre namn på Georgien. Den siste georgiske munken avled här 1955.

Klostret Gregoriou ligger vid vattnet snett nedanför Simonos Petras och på cirka en timmes vandring från Dionysiou. Läget bidrog till att klostret ofta i gångna tider hemsöktes av pirater. Vid en omfattande brand 1762 lyckades man rädda oersättliga ikoner, relikvarier och liturgiska föremål. Även här bidrog balkanfurstar ekonomiskt till att sätta klostret i stånd igen.
Detalj från Aghia Anna, den största sketen på det Heliga berget. Från den lilla kajen leder flera hundra trappsteg nästan brant upp till sketens centrum med kyrka och pilgrimshärbärge. För den tillfällige besökaren är vandringen mödosam. Munkarna rider på sina mulåsnor. Byggnaderna ligger utspritt utmed sluttningen på avsatser.

Utsikt från sketen Aghia Anna över Nya sketen, som ligger betydligt längre ned på den sydvästra bergsluttningen. Nya sketen, Nea skiti, är tillägnad Guds moders födelse. Den leder sitt ursprung till 1760. Gravar och antika mynt visar att där har funnits en förkristen bosättning.

Ikonen med den helige Nikolaus av Myra (300-t.) är den mest spridda bland biskopshelgon både i den ortodoxa och den katolska kyrkan. Självfallet har den en framträdande plats i det athoniska fromhetslivet.

Under över tusen år har åtskilliga byggnader skadats eller förstörts. Nya har tillkommit. Under vandringar på det Heliga Berget stöter pilgrimen då och då på raserade munkboningar och kapell.
Munkarnas matsal i det serbiska klostret Chilandariou, omtalat i urkunderna redan i början på 1100-talet. 1198 grundas det som serbiskt kloster av kung Stefan Nemanja vilken under det föregående årtiondet lagt under sig Dalmatien, Herzegovina, Montenegro och det egentliga Serbien vid Donau men som  abdikerat två år tidigare och blivit munk här under namnet Simeon.
Klostret Dionysiou reser sig på en 80m brant klippa i sydväst. Under den byzantinska tiden fick klostret frikostiga gåvor av kejsarna, något som efter 1453 fortsattes av furstarna i Moldavien och Valakiet. Innanför murarna finns förutom kyrkan 15 kapell, ytterligare sex utanför. I biblioteket förvaras mer än 800 handskrifter, pergamentrullar och inkunabler.
Sketen Kavsokalyvia är en stor munkby på den sydvästliga, branta udden. Den består av ett 40-tal kellier. Munkarna snidar i trä, målar ikoner och framställer rökelse. Kyrkan från 1745 på bilden är invigd till den Heliga Treenigheten (Aghia Triada). Klocktornet restes 1897. Sketen ligger oländigt till och mycket få pilgrimer söker sig dit*.
Väggar och tak i Megistis Lavras pronarthex är täckta med fresker som visar bibliska motiv...
... ofta eskatologiska och hämtade från Uppenbarelseboken.

I klostret Philotheou firas varje år det lokala helgonet Cosmas, som levde för 200 år sedan, med en gudstjänst som börjar kl 21 och pågår natten igenom till förmiddagen därpå. Ett par hundra tillresta munkar och pilgrimer skall beredas sovplats och måltider, som även måste ske på terrasser utomhus.
Frukosten efter den stora helgonfesten : tjocka skivor grovt bröd, fetaost, kokt kall torsk i buljong med morötter, svarta oliver, grönsakssallad med tomater och strimlad gul lök, dressing och kryddor, vatten och klostrets vita vin. Dagen till ära en efterrätt:Chokladmousse.

Väggarna i pronaos, den yttre delen av katholikón, i klostret Iviron är som i många kyrkor fyllda med fresker som avbildar eskatologiska motiv. I vissa kloster hänvisas heterodoxa, dvs icke-ortodoxa, att följa gudstjänsterna härifrån.
En interiör från det ryska Andreasannexets kyrka med det största kyrkorummet på Athos och till för några år sedan även på hela    Balkanhalvön, innan katedralen i Belgrad stod färdig. Grundstenen lades 1867 av storfurst Alexej Alexandrovitj som f ö fick sin 
grav i kyrkans krypta vid sin död 1908. Kyrkan är 60 meter lång, 53 meter bred och 29 meter hög. Den stod klar år 1900.
Annexet är en klosterliknande anläggning av enorma dimensioner. Den hade som mest vid tiden för första världskriget cirka 800 munkar. Genom den ryska revolutionen upphörde nyrekryteringen av kallelser, munkarna blev äldre, få kom till och den siste munken, fader Andreas, avled 2002 vid 78 års ålder. Men den monastiska verksamheten har börjat spira på nytt. Dessutom renoveras de förfallna byggnaderna. Som överallt på det Heliga berget ser man framtiden an med tillförsikt. I en flygel inryms sedan 1930 den athonitiska klosterskolan för grekiska pojkar med undervisning motsvarande åk 7-9 och gymnasium.
I kyrkan med dess väldiga huvudskepp firas numera alla gudstjänster. Till skillnad från övriga klosterkyrkor på Athoshalvön är kyrkorummet inte indelat i tre sektioner utan bildar en enhet, detta i likhet med kyrkor i Ryssland.

I kyrkan finns aposteln Andreas huvudskål.  När locket på relikskrinet öppnas, strömmar ofta vällukt ut i kyrkorummet. Den härrör inte från skrinet som sådant. Fader Andreas, den siste munken som ligger begravd nära sketen, såg som sin uppgift att vara väktaren av reliken efter aposteln Andreas och öppnade varje dag skrinet för pilgrimer. Sven H Gullman hade förmånen att få vara en av dem. En bild på relikskrinet och huvudskålen finns i boken Athos, det heliga berget.

Fader Andreas med relikskrinet finns avbildad på gravmonumentet.

 

 

* Av uppgifterna i gästliggaren att döma är Sven H. Gullman, som vistats där två gånger, ende besökande skandinav på flera decennier.

Till sidans början