Tillbaka
Ett är säkert: kvinnor kommer aldrig till Athos.

 
Publicerad i Lysekilsposten 17 juli 1998

Sven H. Gullman

Det var en intressant artikel som var införd i Lysekilsposten den 30 april: "KVINNOR TILL STORMS MOT MUNKREPUBLIKEN ATHOS". Lustigt nog har den lilla halvön i nordöstra Grekland bara på ett halvår fått stora rubriker i svenska tidningar. I mer än ett tusen år har området varit totalförbjudet för kvinnor och så helt plötsligt börjar det hända saker. Orsaken är naturligtvis Schengenavtalet som förbinder EU-länderna att tillåta resor fritt över gränserna för de egna medborgarna.
Kvinnoorganisationer i Grekland betraktar förbudet ur jämställdhets perspektiv och kräver att det upphävs. Sveriges och Finlands utrikesministrar går på samma linje. Men kan man göra Athos till en rättvisefråga ? Den ortodoxa kyrkan har sin uppfattning klar - ingenting får förändras, kvinnor har inte tillträde. Varför?

Det kanske kan intressera tidningens läsare att få veta lite mera av en som de senaste åren fått möjlighet att göra upprepade besök där. Klostren riktar sig av naturliga skäl till ortodoxa pilgrimer, för övriga väntar ett komplicerat tillståndssystem där vetenskaplig inriktning är en förutsättning för att komma ifråga. Bara under det senaste året har flera kloster infört förhandsanmälan vid övernattning. Det kan eventuellt uppfattas som ett sätt att prioritera pilgrimer, och då är kravet att man tillhör den ortodoxa kyrkan.

Lena Hjelm - Wallén sa nej till förbud.

Det var i höstas som vår utrikesminister skaffade sig ovänner i Grekland. Det hände i Bryssel under en lunch med utrikesministrarna i EU. Den grekiske utrikesministern Theodor Pangalos bad att få allas ja till en gemensam deklaration om att munkarna på Athos också i fortsättningen skulle ha rätt att neka kvinnor tillträde till halvön. Amsterdamfördraget har förstärkt förbud mot könsdiskriminering och de 2000 munkarna fruktar att någon skulle kunna dra dem inför EU - domstolen. Men lunchen kom inte att ge den lugnande deklarationen. Lena Hjelm - Wallén fick sin finländska kollega Tarja Halonen med sig och de sa nej. På utrikesdepartementet i Stockholm är det ingen som kan motivera det överraskande avslaget. Den som söker finna ett svar möter bara tjänstemän som hänvisar till någon annan. Och som bekant kan vederbörande just då sitta i sammanträde eller befinna sig på resa. En förklaring bör dock vår utrikesminister kunna prestera.

Men JämO har inget att hämta.

Theodor Pangalos spred nyheten i Athén så snart han kom hem och de två damerna är sedan dess föremål för stark indignation i Grekland. "Vi kräver att Europa respekterar kultur och en uråldrig tradition" är slagord som återkommit gång på gång . Nu behöver nog inte munkarna oroa sig så mycket. Grekland fick som ny medlem 1981 i EG (föregångare till EU) löfte om att Athos särskilda ställning skulle respekteras och det godkändes både av Sverige och Finland vid inträdet i EU.. Så det är ingen idé att hota med Jämo i den här frågan. De kvinnliga aktivistgrupper i Grekland som fått blodad tand och vägrar att finna sig i att vara utestängda från munkrepubliken kommer också att dra det kortaste strået. Majoriteten av de 2000 munkarna - inte 4000 som nämndes i den refererade artikeln- är greker, detsamma gäller pilgrimerna. De flesta har eller har haft släktingar bland munkarna och grekerna i gemen tar helt avstånd från kvinnogruppernas kampanj.

Athos är "Vår Frus Örtagård"

Athoshalvön - eller det heliga berget som är den officiella beteckningen - har i alla tider haft en särställning och det långt innan det nutida Grekland kom till. Redan inom det östromerska eller bysantinska riket respekterades den gamla traditionen som går tillbaka till urkristen tid och knyter halvön till Jesu moder Maria. Under en färd från Cypern till Efesus skulle fartyget med henne och aposteln Johannes ombord ha råkat ut för en storm och vinddrivits norrut på Egeiska havet. När vinden mojnat såg de framför sig ett prunkande landskap som vann jungfru Marias förtjusning. Då hördes från skyn Kristi röst som överlämnade området för evärderlig tid till Guds moder som hennes örtagård. Från generation till generation påmindes alla om halvöns särart, tidigt drog sig eremiter dit i avskildhet och från 700-talet är klosteranläggningar dokumenterade. 1963 firades tusenårsminnet av det största klostret Megisti Lavrans tillkomst och de flesta av de nuvarande 20 klostren grundades på 800 - 1000-talen. I alla tider har både härskare och troende respekterat halvöns särställning : det är jungfru Maria - Vår Fru med gammalt svenskt språkbruk - som är härskarinna där och ingen annan kvinna får beträda dess mark, förbudet gäller i princip också tama hondjur.
Självfallet kan munkarna inte kontrollera halvöns vilda fauna. Lustigt nog ser man överallt katter på klostergårdarna, de är de enda som får föröka sig fritt. I den refererade artikeln nämndes att höns tillåts. Munkarna är vegetarianer, de äter fisk men inte äggmat. De håller sig därför inte med fjäderfän.>

Athos är autonomt inom Grekland.

Halvön har en egen konstitution som innebär att den visserligen formellt tillhör Grekland men har full självstyrelse i inre angelägenheter Alla besökare avkrävs tillståndsbevis och pass före tillträdet, liksom tulltjänstemän kontrollerar allas bagage vid avresan därifrån. Den heliga synoden styr verksamheten på det heliga berget men klostren är självständiga inom sitt område. Vid senaste sekelskiftet fanns det cirka 8000 munkar på Athos, det ryska Panteleimonklostret hade t ex 1800 i väldiga byggnadskomplex. Fram till ryska revolutionen kom ständigt pilgrimsfartyg från Odessa och Krimhalvön i Svarta havet. Politiska förhållanden ledde så småningom till en utarmning. Munkar dog och få intog deras plats. Sedan ett par decennier är situationen helt förändrad. Klostren sjuder av andligt liv, tillströmningen av unga munkar är påtaglig, det byggs och repareras. Av de mer än 2000 munkarna är 80 procent under 50 år. Majoriteten är greker men inte minst bilden av unga ryssar är påtaglig. Antal huvudkloster är 20, ett antal som får varken minska eller öka. Ett är vardera bulgariskt, ryskt och serbiskt, övriga grekiska. Det är imponerande anläggningar som möter besökaren och som leder tanken till väldiga riddarborgar på kontinenten. Men därutöver finns det annex av skilda slag med klosterverksamhet, dessutom fortfarande eremiter i avsides belägna bergstrakter, idag som för tusen år sedan.

Intresset för Athos är stort

Artikelförfattaren har fått möjlighet att besöka Athos upprepade gånger de senaste åren. Inte formellt som pilgrim, eftersom det förutsätter att man är ortodox trosbekännare, men med vetenskapliga uppgifter som fördjupning av studier i bysantinsk historia och ikonografi. Inför den nyligen avslutade resan dit var grekiska, rumänska och serbiska ortodoxa präster i Stockholm vänliga nog att utfärda rekommendationsskrivelser, något som kom att helt förändra besökets karaktär. Hittills hade det varit omöjligt att få tillstånd att fotografera interiörer, men denna gång öppnades många dörrar. Följden blev diabilder av intressanta väggfresker och ikoner inne i klosterkyrkorna. Några av dem visades vid en sammankomst i Bro församling onsdagen den 8 juli och visas senare i andra församlingar. Intresset för " munkrepubliken " Athos tycks vara betydande inte minst i kyrkliga kretsar. Sommaren 1997 presenterades Athos vid framträdanden bl a i Foss och Grundsund samt i Torp och Stala på Orust, då i stort sett enbart med exteriörbilder.
Att kunna få inblick i det ortodoxa fromhetslivet på den särpräglade klosterhalvön Athos ger nya dimensioner åt en annan kultur än vår egen. Schengenavtalet har som grundläggande princip att personkontroll genomförs. Men det autonoma munksamfundet i Grekland kommer också i framtiden att kräva pass för tillträde. Bestämmelser med rötter i antiken förs över i nästa millennium.

Kontakt med skilda sidor av livet i "munkrepubliken"

Det är inte så många svenskar som har besökt klosterhalvön uppe i nordöstra Grekland. För två år sedan kom jag dit första gången, det upprepades i maj förra året och nu före påsk fick jag möjlighet att stanna där i nio dagar. Tillståndsbevis gäller i vanliga fall fyra dagar men den heliga synoden på Athos kan ev. förlänga tiden ytterligare ett par dagar, berättar författaren till artikeln i dagens LP, rektor Sven H. Gullman, född i Grundsund och verksam i Stockholm.
Jag tror att jag är en av de få svenskar som kommit i kontakt med skilda sidor av livet i "munkrepubliken". På Kungliga Biblioteket i Stockholm har jag gått igenom allt om Athos som finns där och nu senast ägnade jag en del tid åt bibliotek i Athén som Nationalbiblioteket, parlamentsbiblioteket och universitetets teologiska fakultet, berättar Gullman.

Tillbaka