Tillbaka

Kungahälla Kungahälla vid Nordre älv hade en föregångare
Publicerad i Lysekilsposten 19 Augusti 2011

 Sven H. Gullman

 

Den som via internet söker kunskap om det gamla Kungahälla blir via Wikipedia och andra kanaler informerad om att staden låg vid Nordre älv. Som läsaren genom föregående artiklar har förstått, hade den en föregångare som växte fram i närheten av Ytterby. Där har utgrävningar påbörjats och där har arkeologer gjort intressanta fynd. När denna stad grundades känner man inte till; sannolikt utvecklades den under lång tid men förutsättningen var omedelbar närhet till farbart vatten. Så småningom märkte man att landet höjde sig – det skedde nästan omärkligt men hade den effekten att leder som i alla tider hade utnyttjats av fartyg blev grundare. Med största säkerhet förstod samtiden inte anledningen utan kunde bara konstatera vad som skedde. Området låg sannolikt sedan länge inom norskt intresseområde, något som tidiga berättelser tyder på. Så småningom började norska kungar se sig om efter en alternativ hamn med ett inland som kunde utvecklas på samma sätt som det vid Ytterby. Viktigt var att fartyg kunde lägga till vid en ”häll” (jämför slutleden i t ex Edshultshall). Som nämnts tidigare, är det i vår tid omöjligt att avgöra hur detta nya Kungahälla såg ut under dess storhetstid. Historiskt belagt är det anfall som en vendisk flotta från södra östersjökusten riktade mot staden 1135. Kungahälla skall därefter ha byggts upp längre väster ut, något som kan tyda på att den pågående landhöjningen redan då hade gjort sig märkbar. Kommer man i våra dagar med bil norrifrån ser man på långt håll en höjd, kallad Klosterkullen. Innanför den har arkeologer bl a funnit ett femtiotal skelett, enligt informationstavlan rester av munkar. Artikelförfattaren har inte tillgång till hur rapporten om utgrävningen var utformad och känner därför inte till om det gjordes någon osteologisk könsbestämning av skeletten. På kullen skall det ha funnits ett försvarstorn och därinnanför en kungsgård med kyrka.


 

Kyrka i Kungahälla enligt en informationstavla vid Klosterkullen.


 

Kungahälla hade visserligen ett kloster som tillhörde Augustinorden, men att detta enligt texten på informationstavlan skulle vara platsen för detta förefaller vara en ogrundad tanke. Författaren till denna artikel är mycket väl insatt i frågorna kring medeltida klosteranläggningars storlek och utformning och ställer sig mycket tveksam till de hypoteser som presenterats.

Slutet för Kungahälla

I och med att Bohus slott 1308 uppfördes där älven delade sig i två flodarmar minskade Kungahällas betydelse avsevärt. 1612 beordrade Kristian IV befolkningen att flytta till holmen under det befästa slottet och vad som återstod av det gamla Kungahälla förföll. Efter reformationen hade institutioner som inte hade något existensberättigande rivits och minnena om sådana bleknade och föll i glömska. En lantmäterikarta visar tomtfördelningen sedan staden blev svensk men kan trots beteckningar på gamla institutioner knappast betecknas som tillförlitlig. Om bortåt femtio år kan en ny generation av arkeologer med nya tekniska hjälpmedel och med stora ekonomiska anslag måhända visa eftervärlden var Kungahälla nummer 2 och 3 låg och hur staden/städerna såg ut. Till dess får man nöja sig med vad fantasin erbjuder men läsa informationstavlorna på plats kritiskt.

 

 

 

 

Tillbaka