Tillbaka

Fjäll i Bohuslän

 

Publicerat i Lysekilsposten 21 januari 2015.

Sven H. Gullman

För Fjäll är för svenskar berg som ligger ovanför trädgränsen. Det anser också tillgängliga norska och svenska etymologiska ordböcker men i praktiken ser det annorlunda ut i Norge. Norsk etymologisk ordbok betecknar fjäll som jämförelsevis höga berg, såväl stora som små bergshöjder. Enligt norska Bokmålsordboken 2005 är ett fjäll ett högt berg, upp till trädgränsen,ett vidsträckt område som ligger högt. Riksmålsordboken (1977)l kallar Mount Everest för världens högsta fjäll, där svenska språket har berg. Grannspråket anser också att ett fjäll ligger högt över trädgränsen och är ett vidsträckt område, en kal bergsmark, ofta kuperat, en öde bergsträckning. I vårt språk har vi uttrycket dra till fjälls. I norskan går man i fjellet, man har hytte på fjellet. Enligt Norsk stadnamnleksikon (1977) är namn på fjell mest brukade om större samnanhengende fjellstrekkjer eller som fjella. Nyligen sände en av de norska tv­kanalerna ett program där två grottforksare, en kvinna och en man, undersökte en djup grotta. Vid ett tillfälle föreslog damen att de skulle gå längre in i fjellet. För ett par år sedan rasade bergmassor ned över bostadshus i en norsk stad. Där svenska språket skulle ha använt berg, var det naturligt för norrmännen att bruka fjell.

Är Kynnefjäll ett fjäll?

Naturligtvis går ortnamn i Bohuslän på ­fjäll tillbaka på tiden före 1658. Det anser också SAOB, Svenska Akademiens Ordbok som skriver att benämningen inte är ovanlig i Bohuslän, där även lägre berg kan kallas fjäll. I trakterna vid Bullaren är det inte ovanligt att bergsområden med ljungväxtlighet kallas för fjäll. Sådana exempel är Kynne fjäll, Bufjället, Tyttefjällen och Yormoserödfjället. I Tanum finns bl a Bredfjäll, Fiskefjällen, Häcklefjäll, Helgefjäll, Lyarefjäll och Stegefjäll. Kynne fjäll som 1659 skrevs Kiönnefiell är en stor och öde bergsträckning men inte ett fjäll i nutida svensk mening, Namnet kommer av Körna eller Kyrna och ursprungligen härlett från Kornsjön med föreslagen innebörd att man i trakten odlade korn eller säd i största allmänhet.
Kynnefjäll var känt under ett tjugptal år från 1980 för en proteströrelse mot att använt kärnbränsle lagrades i berget på Kynnefjäll. Engagerade medlemmar av proteströrelsen höll vakt ett tjugotal år.

Namnet Fjällbacka

Vad har då Fjällbacka för anknytning till fjäll? Samhället ligger på en delvis ”starkt sluttande strandremsa under ett högt berg” (Hjalmar Lindroth, 1878 – 1947, professor vid dåvarande Göteborgs högskola). Berget ät Vetteberget, där namnet kommer från det norska ordet vessle som betyder liten, alltså det lilla berget, vad än lokalbefolkningen tycker.

Herrestadsfjället, ett av Bohusläns mer kända strövområden Herrestad vid Uddevalla har inget med herre att göra utan har sitt namn efter det fornnordiska mansnamnet Haerekr. Under tidernas lopp förändrades detta som också kunde skrivas Hárekr eller Hereg. Strövområdet Herrestadsfjället är ett omtyckt utflyktsmål för uddevallabor men ett fjäll i vanlig mening är det inte. Herrestadsfjället och trakten däromkring kallades för länge sedan gråbenebygden. Det var när det fanns gästgivargårdar och skjutshåll och säkert dessförinnan, långt före järnväg, buss och bil. Gråbenebygden är ett typiskt noa­ord, något som i folktron innebar – även om man inte kände till den benämningen ­ att det ansågs olycksbringande att nämna vissa ord, bl a sådana med anknytning till jakt. Ett typiskt noaord var varg. Sa man ordet varg, kunde man vara säker på att vargen skulle komma och ta boskapen. Gråben var ett ord som man visste vad det betydde men det var inte lika olycksbådande.  

 

Tillbaka