Tillbaka

Fridhemsvarvet byggde både LL- och GG-fiskebåtar

Publicerat i Lysekilsposten 23 mars 2013 och därefter i Orust-Tjörn-tidningen

Sven H Gullman

Det finns väl knappast någon fiskebåt av trä kvar i Bohuslän, och om någon sådan är
i bruk och ute på fiske, är det nog ett undantag. Men från åren efter 1900 och fram
till ett tiotal år efter andra världskriget fyllde de hamnarna i de bohuslänska
fiskelägena. Kusten var vid den tiden full med båtvarv, från Strömstad söderut:
Bovallstrand, Skredsvik, Söbben, Brattås, Kungsviken, Allmag, Hälleviksstrand, Djupvik,
Rönnäng, Marstrand, Knippla, Hälsö och Öckerö. Ett av dem är Fridhemsvarvet i Lysekil,
vid inloppet till Gullmarsfjorden.

Redan på 1890-talet byggdes det fartyg i Lysekil på Fridhems varv, ett namn som har
stått sig i alla år. Överraskande nog är det svårt att få någon exakt uppgift om när
exakt varvet startade. Googlar man på namnet anges det "ca 1897" och av tillgängliga
källor framgår det att A. och J. Tobisson grundade det i mitten på 1890-talet. Dessa
två personer stod som ägare till en av de första fiskbåtarna, LL 654 Westkusten (1908).
Med undantag för ett par år har varvet varit i bruk alltsedan dess, trots konkurser och
även om ägarna har växlat liksom inriktningen. Storhetstiden får väl räknas till åren
1907 – 1926 då mer än 50 fartyg av trä leverades, de allra flesta till fiskelägen utmed
bohuskusten, något enstaka till Norge. Fiskebåtarna fick gott rykte, vilket måste vara
förklaringen till att Grundsund blev hemmahamnen för elva av dem, nämligen LL 934 Svea
(1914), LL 997 Bröderna (1915, sänkt två år senare i Nordsjön av en tysk ubåt), LL 1053
Neutral och LL 66 Sylvia (1916), en ny LL 997 Bröderna och LL 1052 Niord (1917), LL 759
Majblomman och LL 914 Sterna (1918), LL 672 Idun, LL 937 Dalia och LL 104 Volga (alla
tre 1919). Övriga fiskelägen där man beställde båtar från Fridhemsvarvet var bl a Hönö
med Hönö Röd och Hönö Klova (6 båtar), Björkö (6), Rörö (2 ), Öckerö (2) – allt som allt
27 fiskebåtar under åren 1909 – 1927 till samhällen i Göteborgs norra och södra skärgård
- vidare Skärhamn (MD 311 Björn 1917), Mollösund (LL 832 Framåt 1910) och Käringön (LL
407 Astor 1917). Norr om Lysekil köptes fiskebåtar till bl a Gravarne (LL 911 Laxen 1912
och LL 963 Dagmar 1916), Fisketången (LL 930 Orion 1913 och LL 996 Wirgo 1915) och
Hovenäset (LL 946 Örnen 1914, LL 957 Alby samma år, LL 967 Violett 1915 samt LL 924 Zita
och LL 921 Valenci, båda levererade 1927). De äldre av tidningens läsare minns säkert
flera av de uppräknade fiskebåtarna och deras ägare. Fridhems varv konkurrerade med
åtskilliga andra varv utmed den bohuslänska kusten. Till det kom kuttrar som köptes i
England och användes på storsjöfiske vid Shetland. Det kan vara en anledning till varför
ingen fiskebåt från Fridhemsvarvet köptes till Gullholmen och bara en till Käringön, på
sin tid stora hemmahamnar för kuttrar.

Varvet knöts 1911 till Skandiaverken och Lars Laurin som uppförde byggnader i en storlek
som krävdes för att bygga träfartyg upp till 700 ton. Det blev naturligt att skandiamotorer
sattes in i fiskebåtarna. 1918 arbetade 71 män på varvet, något som framgår av det foto
med samtliga båtbyggare som författaren Terje W. Fredh nyligen publicerade.
På området
fanns det bygghallar, förrådsbyggnader, bostadshus, ett sågverk, snickerimaskiner och
torkrum.
På 1930-talet hade varvet också en båtbyggarskola. Efter 1923 ingick det i olika
ägarsammansättningar. Efter två års driftstopp från 1940 såldes varvet till nuvarande
Vägverket som f n håller på att sälja det. Fridhems varv ingår i Färjerederiet.
F n står
detta för mer än hälften av varvets omsättning. Idag arbetar varvet med service,
reparationer och ombyggnader av stål- och aluminiumbåtar plus att man utför vanligt
verkstadsarbete. Nyligen byggde varvet en ny och större hytt för en av färjorna på leden
Finnsbo-Skår, en styrhytt som blev dubbelt så stor som den gamla. För att kunna få ut den
var man tvungen att riva väggarna i hallen på varvet. 

                                                                                                                                                                                                 Källor:

Blom- Bornmalm-Bång, Fiskebåtarna & Varven (Nässjö 202) inkl. bilderna på Dolly, Dalia,
Astor och Neutral.

Gullman, Sven H., Bohusfiskare på Shetland (Skärhamn 2009).

 

 

LL 835 Dolly, Smögen

Fiskebåten levererades med en 1-cylindrig Skandiamotor,
50 hk, från varvet 1916 som LL 955 Donny till ett vadlag på
Gravarne med Fritiof Wallström som skeppare, såldes 1920 som
GG 860 Donny till Hyppeln, motorn byttes ut 1928 mot en
Skandia 65 hk, fartyget såldes1936 som LL 835 Dolly till
Smögen (Mattias Olsson, Evald Martinsson och Karl Johansson),
det fick en ny Skandiamotor om 89 hk, såldes vidare 1952 till
Smögen med samma namn och beteckning (Hugo Olsson, Tore
Johansson och Torvald Torstensson), fick en ny Skandiamotor
2-cyl. 130 hk 1965, och såldes 1973 som fritidsbåt till
T. Larsson, Göteborg. Vidare öden okända.

 

LL 937 Dalia, Grundsund

Båten levererades med en Skandiamotor, 1-cyl. 35 hk, från varvet
1919 till grundsundsborna Martin Laurentiusson, Lars Laurentiusson,
Henrik Olsson och Martin Olsson, såldes 1933 till bröderna Karl
Abrahamsson, Gunnar Abrahamsson och Gunnar Abrahamsson i Grundsund,
förbyggdes vid varvet 1934 då motorn byttes ut mot en 2-cylindrig
Skandia om 130 hk; såldes 1957 till Smögen (Tore Karlsson, Ingemar
Karlsson och Erik Wall), och 1976 som LL 207 till Kungshamn
(Kenneth Swärd och Ingemar Karlsson), 1979 som fritidsfartyg till
C. Olsson i Göteborg och då med namnet Dalia af Kungshamn. 1984
såld till Tistedal i Norge och observerad 1993 i hamnen på Las
Palmas, Gran Canaria.

 

LL 407 Astor, Karingön

Levererat 1917 till Viktor Holm, Jakob Kihlman och Anders Kihlman,
då med en 1-cylindrig Skandiamotor, 38 hk, sålt med samma nummer
och namn 1926 till Gravarne (Johan Mattsson och Henning Mattsson,
motorn byttes ut 1936 och fick 65 hk, ägare 1945 på Gravarne:
Johan Mattson, Folke Mattsson och Reinert Mattson, motorn utbytt
1962 till en Skandia 2-cyl 120 hk, sålt som fritidsfartyg 1968
till H. Burck i Skövde, sedan 1970 till Göteborg (R. Frostrand),
1975 till B. Berntsson på Klädesholmen, 1976 till L. Norrman i
Trollhättan, 1980 till J. Brandt i Vänersborg och 1984 fortfarande
med namnet Astor till N. Årthun på Öckerö. 

 

GG 61 Neutral, Donsö och Öckerö, tidigare LL 1053 Neutral, Grundsund

Fartyget levererat 1917 till Grundsund med en Skandiamotor 1-cyl
30 hk som LL 1053 (ägare August Olsson, Henrik Olsson, Isidor Olsson,
Ernst Olsson, Oskar Olsson och Samuel Engelbrektsson), motorn utbytt
1939 till en Bolinder 1-cyl 75 hk, båten såldes 1948 som GG 61 till
Donsö (Oskar Börjesson och Johan Börjesson), 1953 till Öckerö (bröderna
Per och Bernhard Utbult), vidare 1963 och därefter flera gånger som
fritidsbåt inom stockholmsområdet.

 

                                                      Foto: Renée Gullman
LL 158 Sandö, Grundsund

Sandö ligger i hemmahamnen men är egentligen numera ett museifartyg, en
av de sista fiskebåtarna av trä. Sandö byggdes i Rönnäng 1948, är på 107
bruttoregisterton, mäter 24,60 x 6,50 m och har ett djupgående på 3,60 m.
Båten levererades till tre fiskare på Klädesholmen, Alban Fhager, Frans
Fhager och Edgar Fhager. 1959 fick den andra ägare på Klädesholmen som
behöll den i två år. Därefter kom den till Käringön och Axel Grundén, Arne
Johansson och Arne Zackrisson. Klas Berntsson på Grundsund köpte den 1972
tillsammans med Royne Robertsson och Karl-Erik Robertsson. 1981 blev Klas
Berntsson ensam ägare till båten. Under åren 1949 – 1987 fiskade Sandö
långa vid Shetland, sedan blev det ett uppehåll på två år och 1992 en sista
tur – därmed den sista shetlandsfararen från Bohuslän. Klas Berntsson skänkte
2011 fiskebåten till Bohusläns museum där den skall visas i en planerad
båthall. Sandö finns med på Statens maritima museers förteckning över
fiskebåtar som av kulturhistorska skäl bör bevaras. Den är således k-märkt.
Information om detta framgår av texten på en informationstavla på utsidan av
främre delen av båten.

Tillbaka