Tillbaka

Vilken uppgift hade häraderna i Bohuslän?
 

Publicerad i Lysekilsposten 8 Januari 2014

Sven H Gullman

Genom rättegångsreformerna under andra delen av 1900-talet och början av 2000-talet upphörde häraderna att fylla någon funktion. Det som en gång hette t ex Orusts västra härad kom så småningom att omfatta hela ön men häradet förlorade sin uppgift vid omorganisationer och är numera enbart av historiskt intresse. Detsamma gäller övriga härader både i Bohuslän och på andra håll i vårt land. Benämningen härad är allmän i Götaland men inte i andra delar av Sverige. Ekshärad i Värmland och Lohärad i Uppland är t ex församlingar utan att namnen har någon anknytning till härader. Osäkerheten kring betydelsen av ordet är stor men sannolikt var ett härad detsamma som en bygd, ett område med gemensamma offentliga förhandlingar. Det är förmodligen så man får tolka benämningen på häraderna i Bohuslän som först efter 1658 knöts till administrationen och rättskipningen. Sannolikt gjordes indelningen i härader under 900-talet. Ordet härad finns i alla nordiska språk, på norska och danska heter det herred, på isländska hjerađ, och kan härledas till det urnordiska harjaraiđo. Det sista ordet finns inte belagt i någon skrift men språkforskare menar att ordet bör ha sett ut så i de nordiska språkens urspråk för mer än två tusen år sedan. På fornisländska hette härad herađ, på fornsvenska hæraþ. Bokstaven đ i de fornnordiska språken uttalades tonande medan þ var tonlöst. De förekommer fortfarande i modern isländska men inte i övriga nordiska språk. I medeltidens svenska språk kom man i stället att skriva dh och th men undan för undan blev det bara d och t.

 

Härad ursprungligen militär term

Grundbetydelsen skulle från början vara militär: ”utrustning av en här”. Senare har ordet först fått betyda en ridande skara, sedan ett område med en gemensam mötesplats och därefter en bygd. Ordet är också besläktat med ordet hird, som betecknade kungens livvakt. Vad som tyder på att härad kan betyda bygd är att t ex benämningen Vettæ herat förekommer i skrift 1355, dessförinnan Uetta herađ omkring år 1300 och Vættarherat 1325. Ett härad betecknade således en lokal gemenskap. Till detta kan läggas att benämningen Vettaland förekommer omkring 1225 i Snorre Sturlasons historiska verk Heimskringla. Bohuslän var under kung Håkon Håkonssons tid på 1200-talet sannolikt indelat i tre administrativa delar, Vettaland, Ranrike och Älvsyssel. De nämns 1353 som likställda enheter i ett kungabrev.

 

Vette härad har gamla anor

År 1554 finns Wetthehærith belagt. I likhet med övriga härader underkastades Vette härad i norra Bohuslän på gränsen till Norge stora förändringar under årens lopp men häradsnamnet lever fortfarande kvar även om funktionen har upphört. Bakgrunden till benämningen är sannolikt pluralformen i genitiv av det fornvästnordiska ordet vætt (”halvrunt eller kupigt lock”) som syftade på de tolv gravhögarna på den gamla tingsplatsen. Ett bevis på att ordet var inarbetat är att den svenske kungen 14 år efter det att Bohuslän blivit svenskt, utfärdade en resolution med innebörd att marknaden vid Vättlands bro i Skee skulle förläggas till Strömstad. Anledningen var säkerligen att denna ort samma år, 1672, hade blivit stad och behövde så många offentliga och officiella funktioner som möjligt. Det bör också nämnas att ”land” i Vättland syftar på stranden vid bäcken. Vätte härad omfattade för övrigt de tidigare socknarna Hogdal, Lommeland, Näsinge och Tjärnö samt Strömstad. Sedan 2001 bildar de tre första Idefjordens församling. Tjärnö förlorade 2006 sin ställning som självständig församling.

 

 

Tillbaka