Tillbaka

Fiskerikonferensen i Lysekil 1883
- ett lyft för hela Bohuslän              
 

Artikelserien i fem delar var införd mars – juni 2001 i Lysekilsposten och Stenungsunds-Posten med Orust-Tjörn.

Sven H. Gullman

Del 2

 

Länets rika hushållningssällskap stod som ekonomisk garant.

Även om det kom att bli liv och rörelse över hela Lysekil under de tre konferensdagarna i september, skulle vissa platser vara centra för aktiviteterna. Tidningarna berättar att utställningsbyggnaden var belägen "på den nätt opp vackraste platsen, nämligen i den i köpingens mitt belägna lummiga parken." Den var byggd i halvcirkelform "av lätt och vacker konstruktion" och hade dimensionerna 230 fot i längd, 26 fot i höjd och 24 fot i bredd (i meter cirka 69 x 7,8 x 7,2). Längs parkens ena sida bereddes plats för större fiskredskap, båtar och andra skrymmande föremål. I Societetssalongen, "den största och prydligaste på västkusten", skulle föredrag och överläggningar äga rum.

Nu var det inte första gången Lysekil var värd för ett arrangemang av detta slag. 1868 hölls ett liknande möte men då betydligt mer anspråkslöst. Nu räknade man med stor uppmärksamhet. Finansiellt hade man inga problem vare sig med att klara alla förberedelser eller med själva genomförandet. Hushållningssällskapet i länet var vid god kassa och anslog dels 8 000 kr till själva konferensen, dels 2 000 kr till regattan. Sällskapet stod också formellt som arrangör. Att förlägga aktiviteterna till Lysekil var helt naturligt – temat var havsfiske och den framåtsträvande orten låg mitt i pärlbandet av samhällen där det bedrevs storsjöfiske.

 

Hög kompetens i arrangörsledet

Ett blick på det omfattande programmet visar att de som väckte tanken och sedan lyckades genomföra konferensen, var skickliga organisatörer. Så här 118 år senare är de fortfarande värda all aktning. Deras namn

borde leva vidare både i Lysekil och i Bohuslän. Arrangörerna var den tidigare nämnde fiskeriintendenten G. von Yhlen, för övrigt eldsjälen i företaget, och docenten A. V. Ljungman, fackman i sillfiskefrågor, tillsammans med tre kända lysekilsprofiler, konsulerna G. J. Sundberg och B. E. Mollén samt handlanden Fr. Carlson.

 

Stor bredd på utställningen

De åtta huvudrubrikerna med 83 underavdelningar ger en föreställning om den höga ambitionsnivån för utställda objekt: fiskeriprodukter och konserver, fiskeredskap, fiskefartyg och båtar, fiskeberedningsverk, förvaringskärl för beredd fisk, anordningar för transport av färsk fisk, fiskevård och slutligen fiskarevård.

Även om inte artikelförfattaren är insatt i receptet, så vet säkert många av tidningens läsare vad som skiljer saltad sill efter skotsk metod från saltad sill efter norsk metod. Det fanns också möjlighet att visa sill som var saltad efter någon annan metod. Saltad, torkad eller rökt rom ställdes ut liksom produkter från bankfisket såsom klippfisk, saltlånga, laberdan, spillånga, kabeljo i fjärding och rocka. I fråga om fiskefartyg och båtar utgick man i de flesta fall att utställarna kom med modeller av bankskutor samt garn-och vadbåtar eller ritningar till sådana.. Den sista huvudavdelningen, fiskarevård, avsåg livräddningsanstalter, fyrar och hamnar, kartor och litteratur liksom kläder.

 

Stora chanser att få medalj eller hederspris

Att få ta emot ett pris ur kungens hand var det säkert många som drömde om. Men även om det inte lyckades, fanns det stora möjligheter att bli uppmärksammad. Konferensens guldmedalj skulle tilldelas utställare, som inom de 83 klasserna hade gjort en uppfinning av "särdeles framstående beskaffenhet och vikt för fiskerinäringen, utan avseende till utställarens nationalitet". Tre priser i varje klass, en silvermedalj, en i brons och diplom var det att tävla om, för vissa produkter som t ex den saltade sillen efter skotsk eller norsk metod, delades det ut tre priser i varje avdelning. 118 år efteråt kan man undra om tidningens läsare har någon sådan medalj hemma. Det blir lättare att undersöka detta, när en hel del namn på bohuslänska pristagare inom tidningens spridningsområde offentliggörs i följande avsnitt i denna artikelserie.

 

Kappsegling och roddtävling

Sträckorna för regattan var Lysekil – Släggebåden – Storebåden – Tovas ungar – Lysekil; Lysekil – Släggebåden – Islandsbergs huvud – Tovas ungar – Lysekil. Deltagande fartyg delades in dels i fiske- och bruksfartyg, dels lustbåtar. De förra var alla från Bohuslän, de senare hörde hemma i alltifrån Stockholm och Köpenhamn till Arendal och Kristiania. Så närmar sig dagen för invigningen men därom i nästa avsnitt.

 

Tillbaka