Tillbaka

Fiskerikonferensen i Lysekil 1883
- ett lyft för hela Bohuslän              
 

Artikelserien i fem delar var införd mars – juni 2001 i Lysekilsposten och Stenungsunds-Posten med Orust-Tjörn.

Sven H. Gullman

Del 3

 

Torsdagen den 6 sept – konferensen öppnas

Dagen är inne och klockan är 11,00. På podiet har två herrar tagit plats. Den ene, fiskeriintendenten von Yhlen, vänder sig till landshövding Ehrensvärd och tar till orda:

"Herr greve och landshövding!

Göteborgs och Bohus läns kungl. Hushållningssällskap har den 11 juni förlidet år beslutat att ett fiskerimöte skulle under detta år hållas uti Lysekil med utställning av fiskredskap och fiskeprodukter samt att kappsegling skulle på samma gång anordnas. Man har uppdragit åt mig och tre medhjälpare att anordna detta. Detta bud ha vi sökt verkställa, och får jag vördsammast överlämna program och förteckning över i kappseglingen deltagande båtar och anhålla att herr greven och landshövdingen täcktes övertaga ordförandeskapet och öppna mötet".

von Yhlen lämnar plats för landshövdingen som bl a yttrar följande:

"På hushållningssällskapets vägnar frambär jag en väl förtjänt tacksamhet till de herrar, särskilt herr von Yhlen, som så väl allt igenom ordnat denna för vårt kära Bohuslän och vårt land betydande fiskeriutställning. I dag ha vänner och bröder från hemlandets alla delar och även fjärran länder samlats för att dels se hur Sverige har gått framåt i denna för västkusten så viktiga näringsgren, fisket i dess olika former, dels för att överlägga i många för fiskeriförhållanden viktiga frågor. Jag hoppas att resultatet må bliva gott och av allmän, genomgående nytta. I denna förhoppning förklarar jag härmed fiskeriutställningen i Lysekil för öppnad. Leve konungen!"

 

Provsmakning av inlagd sill - hög konsumtion av öl

De flera hundra personer som samlats till invigningen skingrades men stannade kvar inom området. Samtliga utställare var på plats. Och nu väntade ett provsmakande utan like av alla möjliga sorters inläggningar av fisk, sill och makrill (ja, bli inte förvånad, uppmärksamme läsare, för en bohusläning skiljer på de tre sorterna). En journalist klagade i en tidning några dagar efteråt på att folk var tvungna att dricka mycket öl för att släcka törsten. Klockan två på eftermiddagen skulle den seriösa delen med föredrag och diskussioner börja, men det inslaget intresserade förmodligen mindre majoriteten av besökarna.

För de långväga gästernas sociala välbefinnande var det väl sörjt. Badhusrestaurangen var i full verksamhet liksom källarmästare F. Magnussons "Restaurant aux Bains", Hotell Lysekil, där O. Gjötberg skötte ruljangsen,

och H. Ahlboms restaurant. Hotell Bergfalk skaffade också spriträttigheter. Utan jämförelse med dagens restaurangpriser betalade man 2,50 för full middag med tre rätter, en krona för supé och lika mycket (eller litet) för frukost. I Badhusparken spelade på eftermiddagarna och under kvällen Livregementets musikkår.

 

Dag 2: Kappsegling och kungabesök

Klockan 11 på fredag förmiddag skulle regattan starta. Man hade dubbelt skäl att önska god och tjänlig väderlek, och oron var därför stor när ett ihärdigt regn började falla tidigt på morgonen. Men efter ett par timmar klarnade det upp och när det var dags för kappseglingen var det strålande solsken och klar himmel. Journalisterna hade tagit plats på prisdomarfartyget, kanonbåten Rota. En tidningsman berättade att det ovanliga och imposanta skådespelet beredde en präktig anblick. En frisk bris blåste från sydväst, sjön brann vit och båtarnas kaskader stänkte av skum framför bogen. I fonden syntes det med flaggor översållade Lysekil, alla bergshöjder var fullpackade med skådelystna, fjorden helt beströdd med vita segel och ett halvt dussin ångare for kors och tvärs bland vimlet på sjön.

 

Känner pristagarnas ättlingar till farfars farfars bedrifter?

Sammanlagt 108 båtar deltog i tävlingen. Samtliga fiskebåtar och bruksfartyg var från Bohuslän, lustfartygen kom från när och fjärran. Den fiskebåt som från början låg bra till var "Julia" av Rossö med Isak Andersson, allmänt kallas Stubb-Isak. Han var känd för att vara en av de djärvaste och skickligaste i skärgården och blev också första pristagaren i sin klass (en sillvad, värde 1500 kr). Andre båt blev vingalotsbåten "Kronan" från Rörö, förd av J. Kristiansson. Pris: 200 kr. Jakten "Linde", Smögen, kom in som nummer tre och skeppare P.A.Berndtsson kunde glädja sig åt sillgarn från en fabrik i Itzehoe i Schleswig-Holstein. Bendtsson hade lite otur. Vid en kanske något för snäv vändning kring det vid Tovas ungar förtöjda fartyget kom "Linde" i kollision med bojfartygets bogspröt som bröts av sedan det först slitit av ett stort stycke ur "Lindes" storsegel.

Bland andra pristagare från skärgården kan nämnas "Rapp" med D. Stranne, Smögen, som fick 10 pund sterling ur herr Macfies hand, "Delfin", Fotö, med Bernhard Börjesson som kunde kvittera 75 kr av Källvikens AB, "Sjöfröken", Gravarne, med Martin Persson och pris: sillgarn och 100 kr, "Draken" med C.J.Christiansson, Bohus-Malmön, som kunde ta hem en båtservis för sex personer, "Norden" av Smögen med P. Larsson som fick ett segelställ i pris och däcksbåten "Blenda" av Östersidan med O. Andersson som erhöll 100 kr av hushållningssällskapet. Vet ättlingarna om sina förfäders bedrifter?

 

Kungen kommer!

Medan regattan pågick som bäst spanade man utåt seglingsrännan mellan Gåsö och Grundsund mot Islandsberg till. En ångbåt syns, "Oscar Dickson", som flaggar med kungens vimpel. Klart för hurrarop! Klockan är 12 och på den nyanlagda stenkajen står en stor människomassa och väntar med honoratiores i spetsen. Men om detta skall berättas i nästa avsnitt.

 

Tillbaka