Tillbaka

Fiskerikonferensen i Lysekil 1883
- ett lyft för hela Bohuslän              
 

Artikelserien i fem delar var införd mars – juni 2001 i Lysekilsposten och Stenungsunds-Posten med Orust-Tjörn.

Sven H. Gullman

Del 5

 

Lysekil på utställningen

Att köpingen, vad kvantiteten på utställningsföremål beträffar, skulle vara väl representerad, var naturligt. Samhället var i stark utveckling, badortslivet blomstrade under sommarmånaderna, men det viktigaste var entreprenörerna som startade företag i synnerhet inom fiskerisektorn och drog till sig arbetskraft. Att främmande länder representerades med vice konsuler blev också ett tecken på vikten av utländska kontakter.

Konsul G. J. Sundberg ställde ut sin välkända ansjovis som resulterade i en silvermedalj, skinn- och benfri aptitsill, saltad bohussill, spillångor och rökt kolja. Dessutom gav hans silltunnor ett förtjänstdiplom.

Handlanden Fredrik Carlsson blev uppmärksammad för sin prydliga monter som var dekorerad med en stor vad och som förutom olika inläggningar även visade husbloss, fisklim och kaffeklaring som gav två silvermedaljer, dessutom en i brons som pris för silltunnor. Carlsson representerade dessutom utländska företag som fick flera medaljer för sina industriprodukter. Wilhelm A. Macfies utställning visade sill, saltad efter skotsk metod, rökt sill, saltad skarpsill, rökt kolja och rom. Detta resulterade inte i något pris. Däremot belönades hans ritningar till ett mindre rökeri och laxtrappa med ett förtjänstdiplom, liksom hans modell av släpgarn vann en silvermedalj.

Konsul Mollén presenterade produktionen i olje- och guanofabriken på Grötö i en monter, som han lagt ned stora kostnader på. Så blev det också en silver- och en bronsmedalj. August Lysells och Johannes Wallins ansjovis bärgade bronsmedaljer, däremot inte den sistnämndes preserverade fiskfrikadeller och rökta kolja. N. O. Eriksson fick två förtjänstdiplom för sin saltlånga och sin kabeljo i fjärding, liksom Emilius Hörman som ställde ut en modell av ett bankfiskefartyg. Martin Carlsson blev utan pris för sin björkstav från Lysekils stavsåg och för sin fiskaredräkt av läder med tillhörande bastanta stövlar. Förhoppningsvis hade han framgång i alla fall i försäljningen av sina produkter. Firman Benjamin G. Mollén delade samma öde med sina silltunnor och sin ansjovis liksom J. E. Hedberg som bl a bidrog med preserverade krabbor och A. Andersson som konstruerat en ostronöppnare av ny modell. Den enda kvinnliga utställaren från köpingen, Maria Carlsson, tog hem en bronsmedalj för silltunnor mm.

 

Kungavandring på mattor från kajen till Curmans villa

När Oskar II och sonen med samma namn anlände fredagen den 7 september, hade alla gått man ur huse. Ett flaggprytt Lysekil hälsade kungen välkommen. Den nya stenkajen var färdiganlagd, och från ångaren "Oscar Dickson" kunde gästerna gå i land nedanför den plats där Skandiaverkens grundare L. Laurin senare skulle uppföra sin palatsliknande bostad, i våra dagar säte för Lysekilsposten. På kajen väntade ett tjugotal vitklädda småflickor som gick före och strödde blommor på de utlagda mattorna fram till Curmans villa, där majestätet skulle bo. Men dessförinnan blev det underdåniga hälsningsanföranden av landshövding Ehrensvärd, tullinspektor Bundsen och intendent von Yhlen och nådiga ord från kungen. På kvällen avåt de kungliga och 200 gäster en festmåltid i badrestaurangen. Vad bestod menyn av? Som förrätt en soppa, potage Julienne, till vilken dracks sherry. Sedan följde piggvar och sjötunga i sauce hollandaise som sköljdes ner med två vita viner, Chateau d´Yquem och Rüdersheimer. Rostbiff, skinka och tunga med grönsaker kom därefter tillsammans med röda viner. Till den ostrongarnerade gåsleverpatén dracks madeira. Middagen avslutades med glass, ost och frukt jämte sherry, portvin och madeira. Sannolikt fick de 200 gäster som betalat för att deltaga i måltiden valuta för pengarna. Kungens uppgift, att sprida glans över fiskerikonferensen, sköttes med den äran. Oskar II var mycket social till sin läggning och denna egenskap fick han bruk för under de två dagarna.

 

Fiskerikonferensen 1883 ett lyft för Bohuslän

Av de tidigare avsnitten har det tydligt framgått att arrangemangen varit omfattande. Föredrag och sammanträden avlöste varandra, utställningarna var stora dragplåster, öppna för prisdomare, fackfolk och allmänhet, och det internationella inslaget var påtagligt. Inte bara de bohuslänska fiskelägena bidrog med material. Industrier i olika delar av landskapet liksom företagare från Göteborg, Malmö och Stockholm ställde ut produkter. Lysekil var redan innan i stark utveckling. Fiskerikonferensen bidrog i hög grad till att placera köpingen på kartan, köpingen som sedan länge av lysekilsborna helst kallades "staden". Och stad skulle den så småningom bli.

 

Källor

Materialet till artikelserien har hämtats från mikrofilmade exemplar på Kungl. Biblioteket i Stockholm av Bohusläns Tidning och Bohusläningen med Lysekils Badtidning dagarna 5 – 12 sept 1883.

 

Medaljer och förtjänstdiplom efterlyses

Det skulle vara mycket intressant att få veta om pristagarnas medaljer och diplom fortfarande finns i barnbarnens eller barnbarnsbarnens ägo. Kontakta mig gärna.

 

Tillbaka