Tillbaka

Den ryske patriarken pilgrim i det serbiska klostret Hilandar på Athos

 

Publicerat i den svensk-serbiska kulturtidskriften Diaspora nr 4/2013

Sven H. Gullman

Den 9 september 2005 gjorde den dåvarande ryske presidenten Putin ett besök på det Heliga berget Athos. Åtta år senare fick bl a det serbiska klostret Hilandar en annan högt uppsatt ryss som pilgrim, nämligen patriarken Kirill. Denne avslutade ett veckolångt själavårdsbesök i Grekland med att först flyga från Athen till Thessaloniki där han förrättade en tacksägelsegudstjänst i katedralen och dagen därpå med båt bege sig till Athoshalvön.

Som alltid när vanliga pilgrimer kommer till det Heliga berget sker landstigningen i hamnen vid Dafní på halvöns västra kust. Detta gäller också en patriark som anländer sjöledes. Det är oklart om han med sitt följe sedan åkte bil eller med helikopter till huvudorten Karyés. Där finns det annars en helikopterplatta, precis som vid de flesta kloster. I Karyés blev det först en gudstjänst i Protatonkyrkan och därefter ett möte i förvaltningsbyggnaden med Hierá Epistasía, dvs de fyra medlemmarna av den autonoma halvöns regering. Som ryss blev det sedan naturligt för honom att återvända till halvöns västra sida där det ryska klostret Panteleimon ligger.

Följande morgon firade patriarken den gudomliga liturgin i huvudkyrkan och fortsatte efter frukosten till Megistis Lavras, athoshalvöns äldsta kloster, grundat 963, vidare till Ivíron, som en gång grundades av munkar från Iberien, ett äldre namn på Georgien, och som bl a är känt för sin undergörande Gudsmodersikon, Portaítissa, den som finns i de allra flesta ryska kyrkor och där är vördad som Íverskaja. Denna ikon finns f ö också i Moskvapatriarkatets kyrka i Stockholm.

Patriarkens färd gick sedan vidare till klostret Pantokratoros och den ryska sketen Profeten Elias, som ligger i bergen ovanför det nämnda klostret. I början på 1700-talet fanns där många ryssar. Före revolutionen hade denna skete med sin väldiga kyrka 300 ryska munkar men numera bara en handfull som dessutom kommer från Grekland. Patriarken ville särskilt besöka sketen för att vörda relikerna efter staretsen Paisios som kom dit 1841 och redan under sin livstid fick helgonrykte.

Patriarken fortsatte dagen därpå till det bulgariska klostret Zografou, det serbiska Hilandar, där f ö en göteborgare är diakonvigd munk, och vidare till Vatipediou. Som ryss var han särskilt intresserad av de ryska kloster som grundades under medeltiden men som senare fick lägre status, bl a Xylourgos som är dokumenterat redan 1142. Så småningom förlorade det denna rang och blev en skete. Naturligtvis fick Aposteln Andreas skete nära Karyés ett besök, en anläggning som numera har en ung vital kommunitet med bl a en finländare.

Sin sista natt på det Heliga berget tillbringade patriarken Kirill i det ryska Panteleimonklostret där han firade den gudomliga liturgin morgonen därpå. Den 7 juni återvände han med sitt följe till Thessaloniki för vidare befordran med flyg till Moskva. Det är värt att lägga märke till att patriarken särskilt besökte de slaviska klostren och institutionerna.

 

 

Tillbaka