Tillbaka

Storkung fick ny gravplats
Publicerad i Bohusläningen 15 december 1992

Sven H. Gullman

Den 29 september 1982 var Akershus fästning i Oslo platsen för en ceremoni i närvaro av kung Olav och det norska kronprinsparet och representanter för regeringen och stortinget. De befann sig i kryptan under slottskyrkan, där kung Håkon VII och drottning Maud hade bisatts åtskilliga år tidigare Vad de nu fick vara med om var något så ovanligt som gravläggningen av ett medeltida kungapar, Håkon V och Eufemia.

Kvarlevorna lades i ett skrin som placerades inne i kryptans mur och i och med detta satte man punkt för en forskningsbragd som påminner om en spännande detektivroman. Dessutom var Håkon V och hans drottning inte vilka som helst Han har rykte om sig som en av Norges största kungar. Han insåg Bohusläns strategiska betydelse och grundade Bohus slott år 1308, som skulle fungera som både kungligt residens och bålverk mot svenska och danska inkräktare. Man får utgå ifrån att kung Håkon ofta seglade utmed den bohuslänska kusten på väg från Oslo till Bohus och det är väl bara hans sentida efterträdare Harald som har gjort lika många strandhugg i vårt landskap.  


Håkon V i Stavanger domkyrka

Riddarromaner

Håkons drottning Eufemia furstedotter från Rügen, har för alltid fått sitt namn inskrivet i litteraturhistorien som den som introducerade riddarromanerna och lät översätta dem till fornsvenska för att fira dottern Ingeborgs trolovning 1302 och giftermål 1312 med den svenske hertigen Erik.

I samband med att den norska huvudstaden fyllde 300 år 1924 återtog, Kristiania sitt gamla namn Oslo, men egentligen låg det medeltida Oslo på den nuvarande Gamlebyens plats vid infarten söderifrån. Landhöjningen sedan 1300-talet har gjort att stadsdelen numera är belägen ganska högt uppe på slänten.

För 700 år sedan upphöjde Håkon V det redan då gamla Oslo till kunglig residensstad och därigenom ökade bebyggelsen både till omfattning och kvalitet. Skagerack och Kattegatt blev den naturliga transportleden, handeln blomstrade och personförbindelserna blev lika täta mellan den norske kungen och de styrande i Danmark och de nordtyska städerna. Därför var det inte överraskande att furst Witzlav II av Rügen gifte bort sin dotter till den norske tronarvingen.

Ruinerna av Mariakyrkan i Gamlebyn, det medeltida Oslo, som förföll när Kristian IV lät bygga den nya staden Kristiania, nedanför Akershus fästning. Håkon V och hans drottning Eufemia var gravlagda i Mariakyrkan.

 

När Håkon blev kung bestämde han att han en gång skulle vila i kungsgårdens kapell, Mariakyrkan. 1319 fördes hans stoft dit, men då hade drottning Eufemia redan varit död i sju år.

 

Kyrkor revs

Åren gick. Norge blev en del av Kalmarunionen och sedan förenat med Danmark. År 1624 tvingade Kristian IV osloborna att flytta till den stad han låtit anlägga nedanför Akershus fästning och som fick namnet Kristiania. Det blev att riva byggnader i Oslo, både profana och kyrkliga, och använda timmer och sten för den nya huvudstaden. Samtliga kyrkor jämnades i stort sett med marken och få hade någon tanke på det kungapar som begravts i Mariakyrkan.

En platta på marken i Mariakyrkans ruin markerar var kungen fick sin grav.

 

Ruinerna blev stenbrott. Men 1868 gjordes de första utgrävningarna och man träffade på en mängd gravar. Olyckligtvis arbetade arkeologen inte systematiskt och han tog bara vara på ett enda fullständigt skelett och i övrigt 19 kranier som överfördes till de anatomiska samlingarna i Kristiania universitet.
Anteckningarna om var i kyrkan fynden gjordes försvann efter hand. Under åren 1961-1963 pågick nya utgrävningar och nu kunde man slå fast att de tre murade valvgravarna under kyrkans kor hyst kvarlevorna efter Håkon V och Eufemia och dessutom drottningens far furst Witzlav som avled i Oslo under julen 1302 vid ett besök hos dottern och svärsonen. Nu satte man igång med att vetenskapligt undersöka kranierna och ett omfattande antropologiskt arbete tog vid.

Detektivarbete

Det gällde att först bestämma om kranierna tillhört män eller kvinnor. Vid Oslo universitets rättsodontologiska institut gjorde man en serie åldersbestämningar på de bevarade tänderna. På så sätt kunde man påvisa att ett av kranierna stämde överens med Håkon V:s ålder - han dog när han var 49 år.


Sju av de 19 kranierna fann man ha hört till kvinnor, men vilket av dem var drottning Eufemias? På grundval av ålderskriterier, tandstatus och dylikt kunde de flesta uteslutas och till slut återstod ett som kunde komma ifråga Problemet var bara att historikerna inte kände till drottningens födelseår. Genealogiska forskningar kring Rügens furstehus kom dock fram till att hon borde vara född i slutet av 1270 talet. Detta skulle betyda att hon vid sin död 1312 var cirka 35 år Åldersbestämningen av det återstående kraniet stämde. Norges vetenskapliga expertis var helt övertygad om att kungaparets kranier återfunnits.Men nu kom frågan vad man skulle göra med dem. Resten av kvarlevorna vilade någonstans i ruinerna av Mariakyrkan. Olika förslag fördes fram. Att sätta gravarna i stånd igen och återföra kranierna dit avvisades.
Tavlan i Akershus slottskapell anger att kungaparets kvarlevor överfördes dit 1982.

 

Men Nidarosdomen, de norska kungarnas kröningskyrka, där Olav den helige och många andra begravts, borde väl vara lämpligt? Till slut bestämde man sig efter att ha hört kung Olav V. Slottskyrkan på Akershus den fästning som Håkon V en gång lät bygga skulle bli den värdiga platsen.

Harald Hårfager

Att norrmännen engagerat sig starkt är ganska naturligt. Håkon V var den siste av Harald Hårfagers ätt och vid hans död gick kronan över till dottersonen Magnus Eriksson och Norge kom i union med Sverige. Magnus son Håkon blev den siste inhemske före 1905 med undantag av en kort period 1814. Håkon V var också bohuslänningarnas kung och som sådan av stort intresse för vårt landskaps historia.

Tillbaka