Tillbaka

Ligger Surte i Bohuslän?

Publicerat i Lysekilsposten 16 jan 2004

Sven H Gullman

Del I

Ligger Surte i Bohuslän? Frågan kan verka egendomlig och svaret måste vara självklart. Det vet väl alla att Surte liksom Nödinge ligger på den östra sidan av Göta älv och således i Västergötland. Älven har ju i alla tider bildat gräns mellan Bohuslän och Västergötland och före 1658 utgjorde den riksgräns mellan Norge och Sverige. Skulle man fråga surtebor idag är sannolikt svaret att samhället hör till Västergötland. Men en och annan av den äldre stammen inte bara anar att det ligger en hund begraven i frågan utan vet också besked. Å andra sidan är det bara att plocka fram en karta, inte den allra senaste, utan en som är tryckt för bortåt tio år sedan. Där framgår det klart och tydligt att landskapsgränsen går mitt i älven. Kan man då inte lita på en sådan karta?

 

 

 

Karta från slutet av 1600-talet skiljer sig från dagens

I Vikarvets årsbok 2000-2001 medverkar professor Armin Lindquist, Lysekil, med artikeln "Anteckningar om Gripenhielms karta över Bohuslän samt några andra kartor". I en ficka på insidan av bokens bakre pärm medföljer en kopia av den nämnda kartan som sannolikt tillkommit i början av 1690-talet eller ev något tidigare. Carl Gripenhielm var en högt uppsatt ämbetsman som vårdade sig om att lantmätarna skulle ges en högre teoretisk utbildning. Därigenom skulle tillförlitligheten i kartmaterialet öka. Nedan ses ett utsnitt i den nämna kartan. Det visar området på bägge sidor om Göta älv just där denna delar sig och Nordre älv fortsätter åt sydväst. I skärningspunkten syns Bohus slott och Kungälv. Det som överraskar är att ett stort nästan rektangulärt område öster om älven innefattas i Bohuslän. I en Explicatio Notarum intill anges vad de olika gränslinjerna betyder. Den som omgärdar det nämnda området kallas "En lands skillnad" och har samma utseende som riksgränsen norrut i landskapet. Linjerna kan inte tydas som "En härads skillnad" då dessa är betydligt mindre. Gränsmarkeringarna har inte förändrats efter Bohusläns införlivande i Sverige utan har bevarats sedan tiden före 1658.

 

 

Ville norrmännen säkra det närmaste området öster om Bohus slott utom skotthåll från svenskarna eller fanns det ekonomiska skäl till att införliva det?

Landområdet på östra sidan av älven är sedan gammalt känt som Skårdals skate. Ordet "skate" har grundbetydelsen "topp" som i trädtopp men har även använts i andra sammanhang. I det här fallet menas  en "sockendel som skjuter in i och i visst avseende tillhör en annan socken eller härad eller län" (SAOB, 1973). Skaten omfattade de två byarna Skårdal och Norra Surte och hade formen av en triangel. Kartan från ca 1690 är egentligen missvisande eftersom området där är rektangulärt. Samtidigt som det hörde till Norge och ingick i Bohuslän var det en del av Nödinge socken i Starrkärrs pastorat som var svenskt. Skatteuppbörden tog norrmännen hand om. I praktiken innebar det att bönderna fullgjorde sin plikt genom att ro över till Bohus slott och till kommendanten där leverera spannmål som hade malts vid Surte kvarn. Däremot är det svårare att fastställa när området blev en norsk enklav. Uppgifter om 1200-talet har länge ansetts som obestyrkta men kunde det vara möjligt att annekteringen går tillbaka till den tid när Bohus slott började anläggas på Bagaholmen, dvs efter 1308? Forskare vid Göteborgs universitets historiska institution menar att Skårdals skate hörde till Norge åtminstone från 1200-talets slut. Det tidigast kända dokumentet tycks vara från unionskungen Kristian I:s tid. För att bli erkänd i Sverige lovar han 1476 att till detta land återställa bl a Skårdal och Surte, något som inte genomförs. Sonen Hans utfäster sig på samma sätt 1483. Detta tyder på att de svenska myndigheterna hade varit tvungna att acceptera norsk överhöghet men aldrig givit upp hoppet att återfå enklaven.  

Forts.

Tillbaka